En miljon för jämlikhet

Av Ali Tayefi

”Var vänlig och benåda mig! Jag vill inte dö! Avrätta inte mig!”! Säger Delara med skrik och böna!

Hon hade förlorat hela sitt självförtroende. Hon gråt och grinade medan hennes tårar tvättade ansiktet på henne. Två maskerade män bar henne medan de höll henne under armhålorna och tänjer henne på tår. Hennes hår hade kommit ut och såg rufsig ut ifrån hennes sjal.

”Jag är 20 år gammal och har mycket att leva för! Jag vill leva livet.” Skriker hon och tappar kontrollet. ”Förlåt mig mamma!” Säger hon.

Följa upp här

Follow up:

Det var tre år sen när Delara blev förälskad i sin pojkvän Amir. De hade jätte kärleksfull relation. De träffade i smyg för sina föräldrar.

Delara fantiserade alltid om hennes förhållande med Amir och sitt lyckliga liv i en stor villa. Delara var gymnasieelev och bodde med hennes föräldrar. Hon träffade och pratade med honom varje dag på vägen till skolan.

Amir 20 år gammal hade slutat sin militärtjänst tidigare och försökte att vidare utbilda sig på Universitetet. Han ville utbilda sig ingenjör. Han älskade Delara och lovade henne ett bra liv.

En eftermiddag träffade dem varandra och promenerade till skogen som vanlig. Där mellan långa och massiva träd var bästa platsen för att gömma sig. Han rörde hennes hjärta mycket starkt och hon ville gärna älska med honom. Innan fantiserade hon många gånger om hur ligger sig med honom. Men den här gången var hon så varlig. Hon tänkte aldrig förlora hennes oskuld på det där sättet. Jo längre från staden de kom, desto mer stressad hon kände sig.

Solen var deras enda vittne. Marken var våt och gräsen luktade fantastik. Amir stannade plötsligt och vände sig mot Delara. Det var dags att krama varandra och känna varandras kroppsvärme. Tiden stannade! Man kunde höra deras tunga andetag.

Amir tog i sin famn henne och började kyssa henne. Delara var så fylld av lust att hon frigjorde sig i hans famn. De låg på gränsen. Fåglarna tystnade och lyssnade på deras andningar i halsen. Det var första gången som Delara blev så till sig.

Plötsligen, hörde Amir en röst av någon som hade kommit fram igenom träder. Han låg stilla och lyssnade noggrann. Delara blev jätte orolig. Amir kände hennes hjärtas slag igenom hennes bröst som klappade i hög fart. Hennes ögon öppnades och ansikten blev blek!

”Håll tyst”, sa Amir.
Den rösten blev närmare och visades en skugga av en man!
”Vilken djävla tur. Jag känner honom. Han är Arash!”, Undrade Amir med rodnade ansikten.

De blev stressade och visste inte hur de skulle bära sig åt! Delara försökte göra något och vräka Amir som hade legat över henne! Amir Höll hennes kropp hårdare och tryckte mot sitt och väste sig med sitt finger på näsan!
”Hysch!”

Killen som var framme, stannade en stund och började kasta en blick runt om kring.

Amir släppte sin högra hand från hennes och från bakfickan drog ut en grej ur som liknade ett knivblad som sken i solen!

Ingen vet inte hur det gick till men nästa stund pojken vände och vred på sig av smärta! Hans rygg var blodlig och låg med ansiktet mot marken. Han hade en korg full med hallon med sig. Naturen hade blivit ännu tystare!

Mörkret började sprida sävlig i hela skogen när solen började gå ner. Delaras händer var blodig och hon stödde sig på träden och satte sig på gräset. Hon såg blek som ett lik ut!

Det var en hemsk natt hemma hos Delara. Hon berättade allting för sina föräldrar. Hennes mamma grät och pappa var desperat. De kunde inte sova en blund på hela natten. Dagen därpå överlämnade hennes pappa henne till polisen.

Flera månader senare, efter att ha suttit i fängelse, fälldes hon för mord och straffet var avrättning. Hon tog skulden på sig för Amirs skull. De visste att domstol inte straffar henne därför att hon var under 18 år och att hon skulle få bara fängelsestraff.

Men domen blev att Delara avrättas när hon blir vuxen, alltså när hon fyller 18. Hennes enda chans var att få benådning av den döda killens familj. Men de accepterade inte det. Enligt hans familj var det blod kan tvättas endast med blod!

Delara var förälskad i Amir och kunde inte se han straffas! Hon straffades p.g.a. sina känslor. Hon offrade sig för sin kärlek. På så vis dog hon som en djärv människa.

Morgonen då hon ska avrättas, sitter Amir i fängelse och hoppas att något kan hända som förändrar allting till något positivt. Han kan aldrig glömma den skeendet.
###
Den hä novellen skrevs p.g.a. en verklighet händelse: klicka här